Utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen

Riksdagen har beslutat att sända ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Av det motiverade yttrandet framgår att riksdagen anser att ett förslag från EU-kommissionen om utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen strider mot närhetsprincipen. EU-kommissionen föreslår ett nytt system för utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen. Enligt förslaget ska livsmedlen i första hand tas från unionens interventionslager, men livsmedel ska även kunna köpas upp på marknaden bland annat för att förbättra näringsbalansen i den mat som delas ut. EU-kommissionen presenterar förslaget som en jordbrukspolitisk åtgärd, men riksdagen anser att förslaget snarare tillhör det socialpolitiska området. Eftersom socialpolitiken främst hör till medlemsstaternas eget ansvar strider förslaget mot närhetsprincipen, anser riksdagen. Närhetsprincipen, eller subsidiaritetsprincipen, innebär att besluten ska fattas så nära EU-medborgarna som möjligt. Riksdagen framhåller att livsmedelsstöd infördes för över 20 år sedan för att utnyttja de stora interventionslager med livsmedel som då fanns inom unionen. I dag har EU:s jordbrukspolitik gjorts om och interventionslagren står nästan tomma. Därför vill kommissionen nu skapa ett nytt system där EU kan köpa livsmedel och dela ut till de sämst ställda. Då handlar det inte längre om en jordbrukspolitisk åtgärd utan om socialpolitik, och därför faller utdelningen av livsmedel på de enskilda medlemsstaternas ansvar, menar riksdagen. Även regeringen gör bedömningen att förslaget strider mot närhetsprincipen.