Riksdagen sade ja till ett regeringsförslag om den framtida folkbildningen. Folkbildningen, som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor, får varje år statliga bidrag. Enligt förslaget ska syftet med statsbidraget vara att, i nu nämnd ordning, bidra till att stärka demokratin och samhällsengagemanget, göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation, höja utbildningsnivån och bredda engagemanget för kulturen. Utöver dessa syften fastslår riksdagen sju verksamhetsområden för folkbildningen. De ska användas som riktlinjer i stället för de tidigare målgrupperna arbetslösa, invandrare och personer med funktionshinder, som riksdagen beslutade 1998. De innebär bland annat att demokratiska värden ska prägla folkbildningen, att människor med olika bakgrund ska mötas, att även nya generationer engageras och att det finns en möjlighet för vuxna till livslångt lärande. Folkbildningen ska också vara en lokal och regional drivkraft för den folkliga kulturen och vara öppen för personer med funktionshinder. Dessutom ska folkbildningen bidra till att öka insikten om vikten av förändrade värderingar och levnadsvanor. Enligt beslutet bör verksamheten utvärderas oftare. På så sätt ska regeringen regelbundet kunna redovisa till riksdagen hur syftena med statsbidragen uppnåtts. Folkbildningsrådet ska kunna återkalla statsbidrag som använts på ett felaktigt sätt.